Mustasch i stan
Jag ville ju gärna gå på Mustasch när dom var här i stan. Men med ett konto son skriker efer pengar så var det inte möjligt tyvärr.
Anna hade kommit på den briljanta idén att om man går ner så kanske man blir insläppt senare eftersom alla biljetter va slut. Sagt å gjort. Men in kom vi inte men vi fick höra dom och vi hade en ganska trevlig stund ute på GIII i allafall.
Och döm om min förvåning när jag faktiskt såg Ralf (sångaren) vid baren senare på natten. Jag tog mog till mig och gick fram och hälsade helt enkelt. Anna hade redan snackat med han å fått en autograf till sina döttrar så dören var öppen så att säga. Han va inte alls som man hade trott. Ganska märklig rent av. Men han va också full som en pelikan så det kan ha vart därför. vad vet jag.
Igår va det underligt på ett annat sätt också. Jag å Anna snacka lite om det här med komplimanger å så. Och alla uppskattar det, det vet man. Men att jag skulle få komplimanger den kvällen va ganska uteslutet tyckte jag. Men så var det inte. Dessutom var det av 2 killar? visst är det underligt?
Den ena av dom va en kille jag jobbade med för länge sen på Tradimus. Han tyckte jag hade vart grym som gått ner så mycke i vikt men tyckte samtidigt inte att jag behövde det. Men han sa att han lärt sig lite av mig. Han berättade om tillfällen på jobbet som jag inte kommer ihåg men det va kul att han gjorde det.Och det var tillfällen då jag tydligen hade vart ganska kaxig men rolig mot några personer. och sagt vad jag tycker som man ska göra.
Sen sa han att han tyckte jag va charmig innan, och nu också så klart?! märkligt egentligen att man kan få höra sånt så där bara?
Sen var den en kille som jobbar på TV4 som reporter som Anna känner sen hon gjorde praktik där som va ganska intresserad eller vad man ska säga av mina ögon? Han sa att jag var som en blandning mellan svärmorsdröm och farlig kille. Och frågade om jag någonsin blev arg? Nja det händer väl men inte så ofta sa jag... Tur tyckte han för man skulle inte vilja dom ögonen kolla surt på en. Hahah
Han sa också att jag skulle passa i en film. Där man först var värsta polaren med Huvudrollssnubben å sedan helt vände. Hahah mycke ska man få höra...
Men det är klart att det värmer. det gör det alltid!!
Men summa summarum är att jag har inte speciellt höga tankar om mig själv. Så är det. i mitt inre är jag fortfarande stor och tror inte att jag duger. Det är nåt som jag tror kommer hänga med mig ganska länge. Och varför man inte duger som stor har jag inte en aning om. Alla har rätt till att vara som dom är men av mina erfarenheter så behandlar man folk olika beroende på storlek. Inte alla men VÄLDIGT många.
Anna gjorde sitt bästa för att jag ska förstå mitt eget värde och klart att jag tog det till mig. Men det är svårt att ta in det när man hela sitt liv varit behandlad på ett visst sätt.
Ni vet... man söker lite kvinnlig kontakt och får nobben hela tiden, hur eller vad man än gör så ser dom en inte.
Bengan du är en jättebra kompis å så men..... Bla bla bla bla bla...
Anna är också en väldigt dansant tjej som gärna svänger sina lurviga. Och hon gör det bra! Hon ville så klart att jag ska följa med å dansa. Jag bävar varenda gång. Jag kan verkligen inte... jag känner mig så himla missplacerad så fort jag är på det där golvet så det finns inte. Men det gick ganska bra igår men jag bad Anna att vi skulle öva någongång hemmahos henne först. Men hon var väldigt bra och väldigt pedagogisk... Tack Anna för ditt tålamod!!
Nu är det helg för vissa och andra har haft helg sen i Onsdag.. hahah
en idol bild också!
Ha de
Kram
Bengan