Underliga vändningar
Livet tar en på märkliga turer. Nu sitter jag med ett glas cola och skriver på bloggen hemma och igår var jag hos min mamma på sjukhuset 80 mil bort som för snart en vecka sedan var nära att lämna oss.
För ett par dagar sedan lekte Simon med sin storebror Sebastian som han aldrig tidigare träffat som om dom aldrig gjort annat, nu är han hemma hos sin mamma och har spelat WOW (World Of Warkraft) hela dagen.
Jag träffade mina vänner Jonas och Mike över en fika hemma hos mamma och tiden verkade ha stått still från när vi senast sågs. Vi tog upp där vi lämnade av för ett år sedan ca ( inte Mike iofs för vi sågs i Juli)
Allt har vart bra i Sandhult även denna gången förutom att Simon och Ella var ganska rastlösa ett tag. Det finns inte så mycket att göra i den hålan och ännu mindre eftersom det nästan regnat oavbrutet.
Om min, Jonas och Mikes bilfärd och promenad har ni hört talas om. Men jag och Jonas gick en ganska bra bit i Söndags också. Plus att vi satt en sväng mitt i Sandhults centrum i en av 2 busskurer å snackade bra länge.
Det va skönt faktiskt, vi uppdaterade varandra om livet och dess utveckling. Om hur underligt det faktiskt har blivit mot vad vi som 14-15 åringar så ofta snackade om.
Jag skulle bo hemma tills jag blev minst 30. Innan dess skulle jag inte ens fundera på barn. Sporre han har alltid vart som han är, en liten ensamvarg som tycker om skog och natur. Han bor i sin lilla stuga och trivs bra med det.
Jag förstår det inte men beundrar han för att han gör det han tycker om. Döm om min förvåning när han säger att han vill uppgradera till en lgh i Sandhults centrala delar?!
Vi gick runt och snackade minnen om allt va vi gjort som tokiga ungdomar och hur vi såg på saker och ting. Vissa saker kommer han ihåg och andra kommer jag ihåg. JÄVLIGT ROLIGT!
Jonas och Mike om ni läser detta. Jag kan inte med orduttrycka hur glad jag är som har er. Vi har känt varandra bra länge Vi har följt varandra sedan förskolan och kommer fortsätta följa varann hoppas jag!
Jag har alltid lika roligt när vi ses och skulle innerst inne vilja att det skedde oftare. Tyvärr ville ödet annorlunda och vi bor en bra bit ifrån varandra.
Riktiga vänner är dom som man kan vara sig själv med, dom som tycker om en för den man är och alltid har vart Dom finns där även om man kanske inte snackar varje vecka, månad eller kanske t o m år så tas det upp direkt när man ses. Och det har vi och för det är jag tacksam!
Vad har vi inte gått igenom ihop?
Första fyllan.( I förådet, Se nedan)
Allt snack om tjejer som man aldrig trodde man skulle få. ( och inte fick heller Iallafall inte jag.)
All musik man har lärt sig. (Jonas och Mike är riktigt musikaliska som har t o m legat 1:a på sjuhäradstoppen)) medans jag är grymt tondöv och har noll taktkänsla)
Förådet?! ( Den som inte var med kan detta vara svårt att förstå. Men innanför Mikes garage fanns ett föråd vi inredde med stereo, TV, soffa, ölburkar av hundratals olika sorter)
Epa. ( Vi hade en hel del timmar i Jonas Epa... hahah)
Jag kan ta hundratals historier till men det skulle nog ändå inte räcka till en tiondel av allt vi vart med om.
För mig har det vart en omtumlande resa hemöver. Dels har man haft det här med Mike och Jonas och dels har man mamma som man inte riktigt vet hur det ska gå med. Hon finns alltid med i tankarna särskilt med tanke på att Jonas och Mike ofta hängde hemma med mamma.
Nu ska jag gå å sova men det har vart skönt att skriva av sig lite.
Kram
Bengan - kanske snart på en plats nära dig?
För ett par dagar sedan lekte Simon med sin storebror Sebastian som han aldrig tidigare träffat som om dom aldrig gjort annat, nu är han hemma hos sin mamma och har spelat WOW (World Of Warkraft) hela dagen.
Jag träffade mina vänner Jonas och Mike över en fika hemma hos mamma och tiden verkade ha stått still från när vi senast sågs. Vi tog upp där vi lämnade av för ett år sedan ca ( inte Mike iofs för vi sågs i Juli)
Allt har vart bra i Sandhult även denna gången förutom att Simon och Ella var ganska rastlösa ett tag. Det finns inte så mycket att göra i den hålan och ännu mindre eftersom det nästan regnat oavbrutet.
Om min, Jonas och Mikes bilfärd och promenad har ni hört talas om. Men jag och Jonas gick en ganska bra bit i Söndags också. Plus att vi satt en sväng mitt i Sandhults centrum i en av 2 busskurer å snackade bra länge.
Det va skönt faktiskt, vi uppdaterade varandra om livet och dess utveckling. Om hur underligt det faktiskt har blivit mot vad vi som 14-15 åringar så ofta snackade om.
Jag skulle bo hemma tills jag blev minst 30. Innan dess skulle jag inte ens fundera på barn. Sporre han har alltid vart som han är, en liten ensamvarg som tycker om skog och natur. Han bor i sin lilla stuga och trivs bra med det.
Jag förstår det inte men beundrar han för att han gör det han tycker om. Döm om min förvåning när han säger att han vill uppgradera till en lgh i Sandhults centrala delar?!
Vi gick runt och snackade minnen om allt va vi gjort som tokiga ungdomar och hur vi såg på saker och ting. Vissa saker kommer han ihåg och andra kommer jag ihåg. JÄVLIGT ROLIGT!
Jonas och Mike om ni läser detta. Jag kan inte med orduttrycka hur glad jag är som har er. Vi har känt varandra bra länge Vi har följt varandra sedan förskolan och kommer fortsätta följa varann hoppas jag!
Jag har alltid lika roligt när vi ses och skulle innerst inne vilja att det skedde oftare. Tyvärr ville ödet annorlunda och vi bor en bra bit ifrån varandra.
Riktiga vänner är dom som man kan vara sig själv med, dom som tycker om en för den man är och alltid har vart Dom finns där även om man kanske inte snackar varje vecka, månad eller kanske t o m år så tas det upp direkt när man ses. Och det har vi och för det är jag tacksam!
Vad har vi inte gått igenom ihop?
Första fyllan.( I förådet, Se nedan)
Allt snack om tjejer som man aldrig trodde man skulle få. ( och inte fick heller Iallafall inte jag.)
All musik man har lärt sig. (Jonas och Mike är riktigt musikaliska som har t o m legat 1:a på sjuhäradstoppen)) medans jag är grymt tondöv och har noll taktkänsla)
Förådet?! ( Den som inte var med kan detta vara svårt att förstå. Men innanför Mikes garage fanns ett föråd vi inredde med stereo, TV, soffa, ölburkar av hundratals olika sorter)
Epa. ( Vi hade en hel del timmar i Jonas Epa... hahah)
Jag kan ta hundratals historier till men det skulle nog ändå inte räcka till en tiondel av allt vi vart med om.
För mig har det vart en omtumlande resa hemöver. Dels har man haft det här med Mike och Jonas och dels har man mamma som man inte riktigt vet hur det ska gå med. Hon finns alltid med i tankarna särskilt med tanke på att Jonas och Mike ofta hängde hemma med mamma.
Nu ska jag gå å sova men det har vart skönt att skriva av sig lite.
Kram
Bengan - kanske snart på en plats nära dig?
Kommentarer
Postat av: Micke
Dito Göte ^^
Trackback